Brit Stakston, huvudförfattare till vår antologi Politik 2.0 en bok och en blogg debatterar i Expressen och varnar för att nya digitala makteliter kan uppstå om inte politiker utvecklar sin vilja till medborgardialog. Och hon uppmanar till nya synvändor inom de digitala politiska klustren.
I debattartikeln publicerad 23 aug så identifierar Brit Stakston 3 huvudproblem
Men det finns idag tre tydliga problem. Det första är att den vanlige väljaren inte ses som en resurs i valarbetet från partiernas sida. Det finns 4 miljoner svenskar på Facebook som i sitt nätverk har människor för vilka de har betydelse. Vänner och bekanta som de också agerar tillsammans med för att förbättra skolmaten i en blogg eller protestera mot nerläggning av statlig bilprovning i en Facebookgrupp. Politikerna har här världens chans att föra dialog i realtid om frågor som engagerar väljaren.
Det andra är att de nya bloggmaktkluster som finns lever i sin egen ekokammare långt från väljarna. De har blivit en viktig mediekanal för partierna men inte viktig för väljaren. Sociala medier blir verktyg för positionering gentemot andra bloggare, etablerade politiker och journalister. Framgång mäts efter placering på bloggtopplistor.Slutligen det tredje problemet. De nyanställda sociala medieredaktörerna inte har mandat att skapa engagemang och mobilisera nya sympatisörer i valrörelsen. De utgår inte från väljarens kommunikationsbehov och hur de sociala medierna kan lösa dem. Det är synligt att de bakbinds av den vanliga partiapparaten. Kvar efter årets valrörelse kommer det att finnas tusentals lokala små megafoner i bloggformat som inte nått väljarna och ekande Facebooksidor.